UPPTÄCK MER OM FAMILJEN LARSSON
Guidade visningar på Carl Larsson Gården, alla dagar mellan kl 10.00-17.00.
Guidade visningar på Carl Larsson Gården, alla dagar mellan kl 10.00-17.00.
EIFFELTORNET UNDER BYGGNAD. Olja, Carl Larsson, 1888.
I sina målningar fångar Carl Larsson en känsla av harmoni och värme, där varje penseldrag berättar en historia om hans liv, familj och hem. Hans verk ger oss en inblick i en värld där det enkla är vackert och där varje ögonblick är värt att bevara, där familjeliv, natur och hemtrevnad står i centrum. Hans konst är inte bara en avbildning av det svenska livet, utan en påminnelse om att hitta skönhet i de små stunderna – en kopp kaffe, en lekfull snöstorm, ett frukostbord fyllt av familj.
FRUKOST UNDER BJÖRKEN. Akvarell, Carl Larsson, 1896.
Familjen Larsson är samlad vid träbordet under björken i trädgården. Carl lämnar just sin plats vid bordets ända och hans stol står tom. Barnen bär kläder som Karin designat, och på björkstammen syns ett inristat hjärta med initialerna CK 1874. En kärleksfull skildring av vardagslivet som blir ett av Carl Larssons mest älskade verk.
TÅGKOLLISION LAGERLUNDA. Illustration, Carl Larsson, 1875.
Under sina tidiga år försörjer Carl sig genom illustrationsuppdrag för tidskrifter och dagstidningar. Hans förmåga att fånga dramatik och detaljer i sina teckningar visar den tekniska grund som senare präglar hans konstnärskap. Här skildras två nattåg som frontalkrockat i Lagerlunda— ett tåg från Stockholm mot Malmö och ett tåg i motsatt riktning.
Carl Larsson föds 1853 i Gamla stan, Stockholm, och visar tidigt konstnärliga anlag. Redan som ung elev vid Principskolan och senare Konstakademien (1871–1876) utvecklar han sin noggrannhet i teckning och detalj. Det präglar hela hans konstnärskap. Under dessa år börjar han även illustrera tidningar och böcker. Hans första uppdrag är för Kasper och Ny illustrerad tidning. Där skildrar han bland annat dramatiska nyhetshändelser med stor precision och känsla för berättande.
I KÖKSTRÄDGÅRDEN. Akvarell, Carl Larsson, 1883.
VINET. Akvarell, Carl Larsson, 1884.
VINET. AKVARELL, CARL LARSSON, 1884.
Carl Larsson reser för första gången utomlands 1877–78 och bosätter sig periodvis i Paris. Där upptäcker han nya strömningar inom europeiskt konstliv och målar mindre oljemålningar med fokus på ljus och komposition. Sommaren 1882 flyttar han till den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing. Där finner han både sin livskamrat Karin Bergöö och sitt konstnärliga uttryck.
I Grez blomstrar hans akvarellmåleri. Verk som ”I köksträdgården” (1883), ”Gubben och nyplanteringen” (1883) och ”Vinet” (1884) fångar det lantliga livet i Frankrike med ljus, värme och närvaro. Här utvecklar Carl en stil präglad av lätt penselföring, ljusa färger och vardagsnära motiv. Den blir en viktig grund för hans senare arbete.
ELEGANT SOM KRÅSNÅL, CARL SKÅNBERG. Olja, Carl Larsson, 1878.
ELEGANT SOM KRÅSSNÅL, CARL SKÅNBERG.
Olja, Carl Larsson 1878.
Porträtt av friluftsmålaren Carl Skånberg som Carl Larsson målar i olja under en period av intensivt umgänge bland svenskarna i Paris. De står då inför två viktiga tillfällen att visa upp sig – den stora världsutställningen och den sedvanliga Salongen. Porträttet antas till Salongen och väcker gillande bland Larssons konstnärskollegor – till skillnad från flera av hans övriga arbeten från den här tiden som uppfattas som alltför akademiska och därför anses otidsenliga.
Parallellt med sina akvareller målar Carl Larsson porträtt av vänner och framträdande kulturpersonligheter – däribland Selma Lagerlöf, Anders Zorn, Prins Eugen och August Strindberg. Porträtten visar hans förmåga att fånga både karaktär och själ. De blir en viktig inkomstkälla som ger honom frihet att fortsätta utveckla sitt akvarellmåleri.
Samtidigt präglas denna period av starka motsättningar: Larsson och Strindberg går från nära vänskap till bitter konflikt, medan Lagerlöf blir en av Larssons mest lojala bundsförvanter. Tillsammans speglar dessa verk de personliga dramer som formade sekelskiftets svenska kulturliv.
AUGUST STRINDBERG. Akvarell, Carl Larsson, 1899.
Porträttet av Strindberg tillkommer medan Larsson och författaren fortfarande är nära vänner. Strindberg betraktar sitt porträtt som ett mästerverk. Kort därefter bryts deras relation tvärt, sedan Strindberg angriper Karin i boken ”En ny blå bok” och kallat Larsson ”falskheten personifierad”.
SELMA LAGERLÖF. Akvarell, Carl Larsson, 1902.
Porträttet publiceras på Iduns omslag 1914 när Lagerlöf som första kvinna väljs in i Svenska Akademien. Under konflikten med Strindberg blir Lagerlöf en tydlig stödjande kraft för Larsson. Porträttet, utfört i svartkrita med sparsam färgsättning, uttrycker deras ömsesidiga respekt.
IDÉSKISS FRILUFTSMÅLAREN. Carl Larsson, 1886.
IDÉSKISS FRILUFTSMÅLAREN. Carl Larsson, 1886.
I ett illustrerat brev till konstsamlaren Pontus Fürstenberg kombinerar Carl Larsson text och bild för att gestalta målningen ”Friluftsmålaren”. ”För att Herr och Fru Fürstenberg skola få en idé om saken så följer här ofvan en skizz af taflan. Tavlan är märkt med bokstäver och korta förklaringar som till exempel” B: En nyfiken pojke med kälke, C: en snickare som är vetgirig”.
Konstsamlaren, mecenaten och vännen Pontus Fürstenberg i Göteborg spelar en avgörande roll i Carl Larssons konstnärsliv. Fürstenbergs stöd ger Carl både ekonomisk stabilitet och konstnärlig frihet – förutsättningar som möjliggör hans mest kända verk. Många av de akvareller som definierar Sundbornsstilen tar form tack vare Fürstenbergs uppmuntran och kontakter i omvärlden.
FRILUFTSMÅLAREN. Olja, Carl Larsson, 1886.
Hösten 1885 målar Carl Larsson sin stora vinterscen Friluftsmålaren på Södermalm i Stockholm. Carl experimenterar med friluftsmåleri, ljus, atmosfär och vardagliga ögonblick – något som senare blir kännetecknande för hans akvareller från Sundborn. Målningen visas på Parissalongen 1886 och uppmärksammas för sitt realistiska och nordiska uttryck.
MOTIV FRÅN MARSTRAND. Akvarell, Carl Larsson, 1893.
Sommaren 1893 tillbringar familjen i Marstrand. Här finns många motiv som tilltalar Carl Larsson – den bohuslänska skärgårdsmiljön och familjeliv i sommarljuset. Det är en kreativ period där vardagsscenerna med barnen befäster hans konstnärliga inriktning mot att skildra familjelivet, något som senare blir hans signum.
Efter återkomsten till Sverige bor Carl omväxlande i Stockholm, Göteborg och Varberg innan han och Karin slår sig ner permanent i Lilla Hyttnäs i Sundborn 1901. Hemmet och livet där blir kärnan i hans konst. Han målar ljusa, vardagliga motiv med familj, hundar, tjänstefolk och hemmet självt. Verken i Sundbornsakvarellerna, som ”De mina” (1895) och ”Ett hem” (1899), visar en genuin värme, humor och ömsinthet. Den gör hans konst älskad både i Sverige och utomlands.
SKISSER PÅ FRESKERNA. Olja, Carl Larsson, 1896.
Oljemålningarna visar Carl Larssons tidiga förslag till freskerna i Nationalmuseums trapphall. Efter att muralmålningskommittén utlyser och gör om tävlingen, och en lång debatt följer, utvecklar Larsson sina idéer vidare. I andra förslaget till höger ovan för norra väggen omgestaltas motiven: scenen med Lovisa Ulrika och Carl Gustaf Tessin ändras, och Sergel arbetar nu på Amor och Psyke i stället för Gustav III:s staty. Skisserna blir ett viktigt steg mot det förslag som slutligen ger Larsson uppdraget.
Carl Larsson är också en mästare på monumentalmåleri. Hans väggmålningar och fresker pryder offentliga byggnader som Norra Latin i Stockholm (1901), Latinläroverket i Göteborg (1903) och Dramatiska teatern i Stockholm (1906–07). Tidigt i karriären skapar han den imponerande triptyken ”Renässans, Rokoko, Nutida konst” för Fürstenbergska palatset i Göteborg (1888–89). Ett verk som visar hans förmåga att kombinera allegori med stark linjerytm.
Tillbaka i Sverige tar Carl sig an ett annat slags monumentalmåleri för att ge hela folket tillgång till konst och historia. På Nationalmuseum i Stockholm kan man se de sex freskerna som tillsammans berättar den svenska konstens historia från Ehrenstrahl till Sergel. Det är ett sammanhållet tema med stark linjerytm och tydligt markerade konturer. Där finns också ”Gustav Vasas intåg i Stockholm” (1908) och det dramatiska ”Midvinterblot” (1915). De visar hans kraftfulla stil, allegoriska teman och fascination för historia, mytologi och svenska traditioner.
SINGOALLA. Illustration, Carl Larsson, 1894.
Carl Larsson skapar dramatiska illustrationer till Viktor Rydbergs roman ”Singoalla”. Berättelsen utspelar sig under medeltiden och skildrar den förbjudna kärleken mellan riddarsonen Erland Månesköld och den gåtfulla Singoalla. Larssons bilder fångar romanens mörka romantik, ödesmättade stämningar och centrala teman om skuld, kärlek och försoning.
Carl Larsson är en produktiv illustratör som arbetar för tidningar som Ny Illustrerad Tidning och illustrerar klassiker som Topelius Fältskärns berättelser (1880–1884) och Andersens sagor (1876–1877). Han gör också illustrationer till Viktor Rydbergs Singoalla (1894). Carl Larssons stil kännetecknas av ett berättande uttryck, ofta humoristiskt och detaljrikt. Det påverkar hela hans konstnärliga utveckling.
GÅRDEN OCH BRYGGHUSET. Akvarell, Carl Larsson, 1897.
Målningen är en av Carl Larssons få vinterskildringar där rimfrostklädda träd omger de röda trähusen. Verket ingår i boken ”Ett hem”, genom vars bilder Carl blir älskad över hela världen. Målningarna är gjorda för reproducering med tydliga linjer och endast fyra färger.
Det som idag mest förknippas med Carl Larsson är hans ljusa akvareller från Sundborn. När boken Ett hem ges ut 1899 blir den ett genombrott. De tjugofyra akvarellerna från Lilla Hyttnäs, med motiv som ”Frukost under stora björken”, ”Köket”, ”Gården och brygghuset” och ”När barnen lagt sig”, visar inte bara Carls känsla för ljus och vardag utan också Karins kreativa lösningar i hemmet. Hennes textilier, blomsterarrangemang och möblering skapar en unik miljö som ger Carls målningar deras speciella charm. Boken gör honom folkkär i Sverige och presenterar samtidigt en ny syn på hemmet som konstnärligt och socialt centrum.
