UPPTÄCK MER OM FAMILJEN LARSSON
Guidade visningar på Carl Larsson Gården, alla dagar mellan kl 10.00-17.00.
Guidade visningar på Carl Larsson Gården, alla dagar mellan kl 10.00-17.00.
STUGAN. Akvarell, Carl Larsson, 1894.
Carl Larssons böcker är tidlösa dokument över ett konstnärsliv som förändrade svensk kultur. Med sina varma akvareller och personliga skildringar av livet i Sundborn berättar han om familj och vardag. Tillsammans formar paret hemmet Lilla Hyttnäs till en konstnärlig helhet – Karin genom sina textilier, möbler och färgsättning, Carl genom sina målningar. Lilla Hyttnäs är en central del av svensk kulturhistoria som fortsätter att inspirera än idag.
Carl Larssons böcker ger en unik inblick i hans konstnärskap, liv och visioner. Genom dessa verk ser vi hur Carl Larsson och Lilla Hyttnäs har blivit en central del av svensk kulturhistoria och hur de fortsätter att inspirera än idag.
DE MINA. Akvarell, Carl Larsson, 1893.
Carl gestaltar sin familj utanför hemmet i Sundborn 1895. Karin har den röda sjalen med bollar över axlarna och står omgiven av barnen. Verket inleder en markant stilistisk omvandling av Larssons måleri. I den stora oljemålningen arbetar han med en dekorativ stil med ”enbart konturer och enkla färgplaner”. Ett grepp som präglar hans framtida produktion och skildring av det moderna svenska hemmet.
I boken ”De mina” skildras Carl Larsson familj och hem i Lilla Hyttnäs, Sundborn. Med humor, närhet och vardagliga ögonblick lyfter boken fram det som betyder mest för konstnären – familjen, de mina. Genom personliga och detaljrika illustrationer bjuder Carl Larsson in läsaren till familjens vardagsliv. Hemmet står i centrum, och Karin framställs som både familjens hjärta och Larssons konstnärliga själsfrände.
Boken blir ett viktigt steg i Carl Larssons konstnärliga utveckling. Genom att teckna sin familj och det liv som pågår i hemmet hittar han ett uttryck som känns nära och äkta. Boken visar hur han hämtar inspiration i det vardagliga och låter kärleken till familjen bli en central del av sin konst.
VERANDAN. Olja, Carl Larsson, 1896.
Hunden Capo ligger framför verandan. Capo var hela familjens älskling. Sonen Ulf skriver i en uppsats ”Af hvilken ras han war, kan jag ej säga, men han liknade ganska mycket stöfvaren, ehuru gröfre och starkare än denna.” Över dörren syns inskriptionen ”War välkommen kära du, till Carl Larsson och hans fru”.
I ”Ett hem” öppnar Carl Larsson dörren till familjens liv i Lilla Hyttnäs. Det blir en vändpunkt då han lyfter fram det personliga och genuina – något som skiljer sig från dåtidens ideal.
Hemmet är lika mycket Karin Larssons verk. Hon designar möblerna, väljer färger och textilier, och skapar en miljö präglad av enkelhet och funktion. Boken blir ett gemensamt konstverk där hennes formkänsla och hans pensel möts. Det är banbrytande och inspirerar till en ny syn på heminredning och familjeliv.
Det är genom ”Ett hem” som Carl Larsson blir älskad över hela världen. Under hans levnad sprids bilderna i Sverige och Tyskland, men när upphovsrätten blir fri 1969 mångfaldigas tavlorna i massupplagor – ofta med slarvig tryckkvalitet och dålig färgåtergivning. Trots detta går Carl Larssons önskan om att konsten ska spridas bland folket i uppfyllelse.
GRATULATION. Akvarell, Carl Larsson, 1899.
Målningen visar en uppvaktning på Karin-dagen. Dottern Suzanne och några jämnåriga flickor har klätt ut sig till Näcken och hans döttrar. Familjen är mycket road av festligheter av detta slag och Carl Larsson beskriver i ”Ett hem” hur firandet av alla bemärkelsedagar börjar redan klockan fem på morgonen med salut, sång och spel.
Boken ”Larssons” kommer ut som en uppföljare till ”Ett hem”. Den samlar 32 akvareller där Carl Larsson fortsätter att avbilda sitt hem, sin familj och det vardagliga livet i Sundborn. Han fördjupar sin hyllning till enkelhet, ljus och familjeliv som konstmotiv.
Boken befäster den vändpunkt som påbörjats i tidigare verk. Genom att dokumentera hemmets vardagliga ögonblick – möbler, barn, ljusa rum och familjeliv – visar han att skönhet finns i det vanliga. Han etablerar ett helt nytt uttryck för svensk konst där hemmet blir både liv och konst. Med ”Larssons” låter Carl Larsson hemmet och familjen bli hjärtat i sin konst – ett ideal som inspirerar långt efter hans tid.
EN FE. Akvarell, Carl Larsson, 1899.
I HAGTORNSHÄCKEN. Akvarell, Carl Larsson, 1897.
TUPPLUR I DET GRÖNA. Akvarell, Carl Larsson, 1897.
SPADARFVET, MITT LILLA LANDTBRUK. Akvarell, Carl Larsson, 1905.
SPADARFVET, MITT LILLA LANDTBRUK.
Akvarell, Carl Larsson, 1905.
Titelplanschen till boken ”Spadarvet – Mitt lilla landtbruk”. Två barn leker med kottar och dalahästar, och den svenska flaggan vajar stilla i mitten. Bakom dem växer gula liljor och prästkragar mot den gröna häcken. Kompositionen ramar in temat för boken som skildrar årets arbete på lantbruket Spadarvet.
”Spadarvet” kommer ut som en bilderbok där Carl Larsson skildrar det vardagliga livet på lantgården. Genom motiv med arbete, djur och natur vidgar han sin konst från hemmet och familjen till att också visa livet utomhus – på åkrar, i ladugårdar och i trädgårdar.
Boken fördjupar hans idé om att konsten hör hemma i det vardagliga, både inne och ute. Den lyfter fram lantlivet som en central del av det svenska livsidealet han gestaltar. Samtidigt dokumenterar ”Spadarvet” en landsbygd och en livsstil som är på väg att förändras, vilket ger målningarna ett kulturhistoriskt värde utöver deras konstnärliga kvalitet.
Carl Larsson köper lantbruket Spadarvet intill Lilla Hyttnäs 1897.
UTSPÖKNING. Akvarell, Carl Larsson, 1908.
Döttrarna Brita, Kersti och Lisbeth letar efter lillebrodern Esbjörn. Dräkterna har Karin sytt till målningar med historiska motiv som Carl Larsson målat under årens lopp. Målningens komposition bryts av med den röda kejsarkronan i förgrunden som bidrar till att betraktaren känns nära och deltar i barnens lek.
En bok fylld av ljusa och glada illustrationer, där Carl Larsson visar sin konstnärliga utveckling och sin kärlek till livet i Lilla Hyttnäs.
”Åt solsidan” är just vad titeln antyder – en hyllning till ljuset, glädjen och de ljusa stunderna i familjelivet. ”Åt Solsidan” blir en stor succé och deltar vid flera viktiga utställningar i Europa och vid Panama-Pacific International Exposition i San Francisco 1915, där Sveriges konstavdelning får mycket fin kritik. Professor Eugen Neuhaus (Member of the International Jury of Awards in the Department of Fine Arts of the Exposition) skriver i ett omnämnande av utställningen: ”Av alla utländska nationer som är representerade, med undantag för Japan och Kina, besitter ingen en så distinkt nationell karaktär som Sveriges konst. Jag kan inte låta bli att uttrycka min personliga övertygelse om att det är den bästa nationella avdelningen i hela utställningen”.
MURRE CASIMIR LAURIN. Akvarell, Carl Larsson, 1900.
Carl porträtterar den treårige Casimir Laurin, son till konstnärens vänner och mecenater Carl G. och Gunilla Laurin, sittande på en gunghäst 1900. Pojken i röd dräkt poserar i ett elegant rum med dekorerade träpaneler. Akvarellen har bevarat sina färger, särskilt rött och grönt, på ett anmärkningsvärt sätt. Verket förvaras på Nationalmuseum i Stockholm.
NERIUM INGRID W. Akvarell, Carl Larsson, 1912.
Carl målar Ingrid Waldnér, systerdotter till svärsonen Petrus Ranström som är gift med Suzanne. I fin sommarklänning och med vit rosett i håret står hon utanför den vitrappade ateljéväggen framför neriumträdet i trädgården på Lilla Hyttnäs. Trädet står i full blom med sina djupröda klasar. Uppe på balkongen i bakgrunden står tolvårige Esbjörn.
”Andras barn” består av 32 akvareller där Carl Larsson målar barn från olika miljöer och vardagssituationer. Genom att skildra andra barns personligheter och uttryck visar han att hans intresse för det mänskliga sträcker sig bortom den egna familjen i Sundborn.
Boken breddar hans motiv samtidigt som han behåller sin varma och nära syn på vardagen. Den stärker idén om att barndom, lek och mänsklig närhet är universella teman som förtjänar att lyftas fram i konsten. Med ”Andras barn” etablerar Carl Larsson barnets värld som ett centralt konstnärligt motiv i egen rätt.
SJÄLVPORTRÄTT. Olja, Carl Larsson, 1918.
Carl Larsson målar sitt självporträtt vid 65 års ålder, ett år innan han dör 1919. Han står i sin ateljé iklädd rock. I bakgrunden syns böcker och tavlor som vittnar om hans konstnärliga verksamhet. Födelsedagen firas i Sundborn och traditionsenligt inleds firandet på morgonen med uppvaktning på sängen. Vid middagen på kvällen hyllar han Karin med en vers som slutar: ”Och tacka för Din kärlek! och tacka för Din tro! Och att jag fule fuling med Dig fick bygga bo.”
”Jag” kommer ut som Carl Larssons självbiografi där han för första gången berättar sin egen historia. Han skildrar öppet sin tuffa barndom i Stockholms fattiga kvarter, åren i Paris och möten med konstnärer som Anders Zorn och Albert Engström. Han berättar om konflikter med August Strindberg och om sin kärlek till Karin och deras liv i Sundborn.
”Jag” blir en nyckel för att förstå hans konst. Bakom de idylliska hem- och familjeskildringarna finns en människa som känt smärta och längtan, och som i konsten söker trygghet och gemenskap.
